Blogg-Paus
Inte riktigt så illa som det låter...jag har insett att jag måste sluta lova att bli bättre på att uppdatera. För jag vet att med det kommer jag inte lyckas så länge som jag jobbar de tider jag gör. Sanningen svider kan jag säga. Så det som kommer hända är att jag åtminstone försöker blogga den dag / de dagar jag faktiskt är ledig. Och jag har fått lite inspiration från min underbaraste Démie...så jag följer i hennes fotspår och drar bra respektive dåliga minnen från skoltiden (Lillerud såklart)!
So here it comes:
Bästa minne nr 1 (dock ett kort sådant)
En vårdag 2005...ett litet vitt kuvert dimper ner i brevlådan. Intagningsbeskedet från Lillerud...öppnar det med darriga händer och förväntar mig att ha blivit nekad...men icke. JAG KOM IN!
Och där börjar en underbar tid av mitt liv...dagliga bussresor till skolan med brudarna (Helene, Johanna , Sofia och Ristvall). Kan ju tillägga att när jag hade lyckats läsa beskedet bokstavligt kubbade jag allt jag var värd över till grannstallet där Helene hade sin häst och delade med mig av glädjen. Troligtvis firade vi det genom att ha betfor tävling eller kasta vatten på de jobbiga grannungarna haha.
Bästa minne nr 2:
Vi-5-längst-bak-i-klassrummet...i 1:an när vi ännu inte blivit indelade efter inriktning så var vi ett gäng tjejer som alltid satt längst bak i klassrummet. Vi var väl mest kända för att vara allmänt flummiga, och kanske kända för att vi ibland fick hela klassen att bryta ihop av skratt (det inkluderar de flesta av våra lärare). Det var alltså jag,Maria.P, Ristvall, Anna.R och Norsken AB...mest kaotiska och framförallt hysteriskt roliga dagen var ju matte-lektionen på fredag morgon..Fredags-dampet var vad läraren kallade vårat fredaggs påhitt. Det kunde vara allt från att trilla av stolar...kasta saker på varandra (på skoj såklart) m.m. Det var good times...och kom ihåg MAN KAN INTE SÄGA GOOD BYE NÄR MAN MENAR HELLO!
Så mina vänner det var allt för denna gång...nästa minnen blir några från privatstallet SÖDRA =)
När det blir är väl en surprise antar jag ;-)
Natti natti!
xoxo N
So here it comes:
Bästa minne nr 1 (dock ett kort sådant)
En vårdag 2005...ett litet vitt kuvert dimper ner i brevlådan. Intagningsbeskedet från Lillerud...öppnar det med darriga händer och förväntar mig att ha blivit nekad...men icke. JAG KOM IN!
Och där börjar en underbar tid av mitt liv...dagliga bussresor till skolan med brudarna (Helene, Johanna , Sofia och Ristvall). Kan ju tillägga att när jag hade lyckats läsa beskedet bokstavligt kubbade jag allt jag var värd över till grannstallet där Helene hade sin häst och delade med mig av glädjen. Troligtvis firade vi det genom att ha betfor tävling eller kasta vatten på de jobbiga grannungarna haha.
Bästa minne nr 2:
Vi-5-längst-bak-i-klassrummet...i 1:an när vi ännu inte blivit indelade efter inriktning så var vi ett gäng tjejer som alltid satt längst bak i klassrummet. Vi var väl mest kända för att vara allmänt flummiga, och kanske kända för att vi ibland fick hela klassen att bryta ihop av skratt (det inkluderar de flesta av våra lärare). Det var alltså jag,Maria.P, Ristvall, Anna.R och Norsken AB...mest kaotiska och framförallt hysteriskt roliga dagen var ju matte-lektionen på fredag morgon..Fredags-dampet var vad läraren kallade vårat fredaggs påhitt. Det kunde vara allt från att trilla av stolar...kasta saker på varandra (på skoj såklart) m.m. Det var good times...och kom ihåg MAN KAN INTE SÄGA GOOD BYE NÄR MAN MENAR HELLO!
Så mina vänner det var allt för denna gång...nästa minnen blir några från privatstallet SÖDRA =)
När det blir är väl en surprise antar jag ;-)
Natti natti!
xoxo N
